vill bara skrika

mår inte bra, inte alls bra. Vill bara krypa ner i mammas famn och ligga där föralltid, vill skrika vill gråta, vill slå sönder något vill bort från alla.. jag känner mig sviken på något sätt. som en bit försvunnit. Hatar när folk ljuger, hatar att alltid bli lämnad. Jag vill åka iväg skaffa nya vänner bygga upp ett nytt liv, jag vill inte till bulgarien längre vad fan ska jag göra där egentligen? mår piss rent ut sagt, känns som jag tappar allt runtomkring mig, orkar inte bra mig om det heller, skulle kunna ligga hemma i min säng dag ut och dag in och inte göra ett skit. Vilken ångestkänsla fyfan..

den här jävla ångesten, gråten, vreden stiger inom mig känns som att jag i vilken sekund som helst skulle kunna explodera, värför finns falskhet? hat? jag orkar helt enkelt inte, värför finns killar? de kan jag undra i bland. fyfan säger jag bara nu ska jag sova, eller möta min bror och ta en öl.. hejdå


Jag saknar er!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback